Olympus | Sida 2 | Fotograf Thomas Örn Karlsson

Kreativa Kultur Porträtt

12 maj 2020

Nu har man testat på att köra online föreläsningar och det funkar hur bra som helst, lite skillnad är det att man pratar in i en skärm som inte har några synliga reaktioner på det man säger.

Men överlag är det ett bra verktyg i dessa tider, så nu har jag lite online föreläsningar bokade framöver som kommer handla om varierande saker som t.e.x svartvit fotografering i skogsmiljö, eller vad sägs om Tjernobyl på engelska, det föredraget och några till är dom som jag inte kommer avslöja något kring riktigt än…

Men om man är sugen på att fika live så är jag inbjuden till att vara med i Fokus Herrljungas Live Fika nu på torsdag, jag kommer visa bilder och prata lite runtomkring dom.

Efter Live fikan så kommer jag lansera ”Kreativa Kultur Porträtt” som är en podcast som inte bara rör fotografering utan handlar om kreativa kulturprofiler, och vilka dom är egentligen.

Det är både musiker, fotografer mfl som kommer gästa podden som jag gör ihop med en god vän som heter Per Florén.

Ett gott tips i dagens pandemi när lusten och inspirationen är noll, är att återvända till en plats där man varit några gånger innan för att testa lite andra inställning och bara leka loss med tex rörelseskärpa, dubbelexponeringar m.m, det är bara din egna fantasi som sätter gränserna.

Lycka till!

https://www.facebook.com/events/686635165499938/ Fika Live eventet

https://nxt.bt.se/herrljunga/de-lanserar-kulturpodd-fran-faglavik?fbclid=IwAR3xKadQyJQbgi0h2VjaJW3ILZqt4ztB0czlI1ewdsPLvqLZFVrM9ZAS6Lc

Tänka svartvitt

29 april 2020

Varför blev det svartvit fotografering som fångade mitt intresse senare in i karriären, egentligen är det enkelt, för svartvit blir mer avskalat och mindre störande om man nu kan uttrycka det sådant.

Om man tänker sig en färgbild kristallklar, lite som den där perfekta exponeringen som inte lämnar något åt slumpen, den bilden ger inget utrymme till att skapa en fantasi där betraktarna får jobba med processen över vad hen ser, utan mer eller mindre serveras ett färdigt koncept.

Men däremot, svartvit är ju jakten på ljus och mörker där man jobbar att hitta olika nyanser av grått, som sträcker sig från vitt till svart ” konsten att använda olika toner av grått”.

Så ett enkelt tips som jag ofta gör när jag fotar svartvita bilder är att jag ställer in kameran på Monochrome, eller så använder jag ett Grovkornigt filmfilter som iallafall Olympus har inbyggt, och som sagt med det filtret så blir det lite mer svärta och allt som oftast vill jag ha brus i mina bilder, och med den blir jobbet lite enklare över att se en bra bild hur och var ljuset faller in och hur kontrasterna ligger i motivet, ett väl användbart tricks eller tips.

Kreativa tankegångar

21 april 2020

Att alltid vara kreativ är inte lätt för ibland så slår den kreativa döden till, hur jobbar man sig ur svackan är ju en bra fråga som alla bearbetar olika.

För min del så försöker jag titta mycket på film eller lyssna på musik eller läsa böcker där jag försöker hitta bilder i texten som ett sätt att sporra min kreativa tankeförmåga.

Och i mitt fall, jag som jobbar mycket med att experimentera mig fram inom fotografin för att hitta nya infalls vinklar på mitt bildspråk, jag märker att jag allt som oftast dras till Sci-Fi filmer, igår blev det ”Book Of Eli” mycket mörk och dystopiskt, helt perfekt för min smak att se den avskalade ökenvärlden med dessa mörka himlar och människor som slåss för sin överlevnad.

För dom senaste månaderna har jag trots allt jobbat med att både kombinera färg och svartvitt för att försöka uppnå en viss nyans i bilderna, där jag allt som oftast tillför lite dubbelexponering eller som jag också ofta gör är att jag tillför 3-4 bilder i en bild, men jag märker själv att jag inte riktigt vågar ta ut svängarna helt.

Och varför tänker man då att han inte vågar fullt ut, tror det har lite med att man hela tiden försöker foga sig in i ett led där man gärna vill bli accepterad för det man gör och då är det lätt hänt att man söker andras okey runt sitt bildskapande, för tror det ligger i människans natur att gå med strömmen och i mitt fall så försöker jag gå mot strömmen i omgångar men allt för ofta så faller jag in i ledet igen.

Men nu är det den perfekt tiden att utvärdera sig själv och var man vill att sitt fotograferade ska leda en, och självklart har jag fått lite nya idéer och saker som jag tänker förverkliga framöver när Covid-19 släpper sitt grepp över oss, men en sak är säker, jag har börjat jobba på lite nya projekt som jag håller lite för mig själv ett tag till.

Att fotografera träd

10 april 2020

Att fota träd är något som är ganska svårt, inte att det är svårt att ta en bild på trädet, utan mer att skildra dom rättvist, som ett väsen som kommer från Tolkiens värld, för onekligen är det något mystiskt över skogarna och dom har gett upphov till många fiktiva historier genom tiderna.
Och det var mer eller mindre tack vare min fascination för träd som jag började experimentera med att kombinera färg och svartvitt, men självklart så är träd oxå optimala för att utöva ICM (intentional camera movement).

Så mycket av det jag har försökt skapa både med färg, svartvitt eller icm är ett sätt att kliva lite mer utanför boxen och hitta lite nya uttryck åt det mer konstnärligt hållet, där allt kanske inte är tänkt att man ska förstå direkt vad motivet är utan att man måste börja processa bilden, vad är det man ser och vad är tanken runt bilden.

Så vad jag oftast gör är att återvända till samma plats minst 1000 gånger för det är otroligt viktigt att lära känna skogen eller området man ska fotografera i för att kunna få ut det bästa i bildväg, sedan är det viktigt att se området i olika ljusförhållande och olika väderförhållande, för om man tänker gryning eller skymning är oftast ljuset varmt eller mjukt och det är lättare att använda motljuset då om man jämför med mitt på dagen då ljuset är rakt ovanifrån och mer kallt, så då är ju självklart tidig morgon eller sen kväll bäst.

Sedan är det ju viktigt att man lär känna sin utrustning för ju bättre koll man har på sina saker ju bättre bilder kommer man ta i slutändan, och inte minst våga experimentera mycket, för ju mer du testar dig fram desto mer kommer du lära dig din kamera över vad som funkar och inte funkar.

Och sist men inte minst så är det otroligt viktigt att dokumentera våra skogar och träd, för i dagens produktions samhälle så ser man tyvärr allt för ofta våra skogar som ett virkesförråd och inte som något vackert eller viktigt, utan bara pengarna i träden.

Miljömedveten fotografering

8 april 2020

Idag tänkte jag skriva om ett projekt som jag gjorde ihop med en mycket god vän till mig – Fredrik Blomqwist som oftast befinner sig under vattenytan, och i detta projektet valde jag att jobba mycket med gråfilter ( Nisifilter ), delvis för att frysa vattnet för att skapa något drömskt och fantasifullt, men som vanligt oavsett vad jag gör för något så är det otroligt viktigt för min egen skull att det är lite kreativt över bilderna, men samtidigt har miljöfaktan varit minst lika viktig i det här projektet, som i slutänden har mynnat ut i en rad utställningar och föreläsningar runtomkring i Sverige.

Och är man nyfiken på dessa platser så kommer jag även hålla i en workshop i september där jag kommer visa alla små guldställen som jag har hittat under många års fotograferande.

Miljöprojektet Luft Land Vatten startade för 4-5 år sedan när jag märkte nivå skillnader i åarna och forsarna i Västsverige, en nyfikenhet över vad som var på väg att hända med dom blev snart ett stort miljöprojekt!

Så 15 vattendrag har dokumenterats genom fotografering både från land och under ytan, och fakta och undersökningar har samlats in från Länsstyrelsen/Vattenmyndigheten mfl.

Så hur mår dom egentligen? Inte så bra!

Man kan se att i dom flesta fall har vi Antropogen Fosfor(gödningsmedel) som ett överhängande hot, och det ser snarlikt ut i dom flesta vattendragen, bara procenten som ändrar sig nämnvärt, men för att ta ett exempel Lidan så spyr jordbruket ut årligen 33 ton gödningsmedel vill säga 2 containers.

Sedan kan vi börja tala om tungmetallerna som är ett hot över dom också, man ser tydliga spår av Kvicksilver, Zink, Uran, krom m.m både rester från industrieran men även från pågående verksamheter längs med vattendragen!

Man har även hittat DDT (bekämpningsmedel) och andra medel som ligger kvar i grundvattnet i många år som mest 31 år….

Sedan bör man ju ha i åtanken att dessa vattendrag når för eller senare HAVET och kusten, så kan man börja jobba med problematiken från rutan ett och inte tvärtom för det är ju viktigt att om man gör en insats låt säga i Vänern så kan det vara bra om man har med hela processen från start, för annars kan risken bli att det bara är en kortsiktigt åtgärd.

https://www.blomqwist.nu ( Fredrik Blomqwist Hemsida )

Fotoworkshop – Fotografera med långa slutartider längs vattendrag 25-27 september 2020

In The Zone Of Alienation

7 april 2020

26 April 1986 hände det som inte skulle hända, reaktor 4 havererade i Tjernobyl och staden Prypjat som grundlades 1970 med ca 50 000 invånare, så staden blev inte mer än 16 år gammal och det tog myndigheterna ett dygn innan dom började evakuera staden.

Men tänk om den ursprungligen planen skulle ha genomförts, då skulle kraftverket ha byggts bara 25 kilometer från Kiev, men Ukrainas vetenskapsakademi uttryckte oro över att den skulle placeras så nära staden, så Prypjat och kraftverket byggdes omkring 100 kilometer därifrån istället.

Men som fotograf, och i mitt fall skräck och sci-fi så är detta den ultimata platsen att besöka, det är som att man nästan tagit klivet in i en dystopisk sci-fi film med skräck inslag, där muterade människor strövar omkring i ruinerna efter det som en gång var, där man får känslan av att faran lurar i det radioaktiva nedfallet och där man inte säkert vet vad som väntar runt nästa krök.

Men samtidigt är det en sådana resa som gör en mätt på bilder, för någon gång under resan inne i ruinerna så kommer man förr eller senare behöva processa platsen och vad som hände där, för det är ju trots allt inte länge sedan om man ser det så, och särskilt idag när det härjar en pandemi genom ett litet virus så kan man aldrig veta när det händer en katastrof.

Men det här året 2020 kommer jag hålla i en resa tillbaka till det här området, 2 – 6 november går den av stapeln och mitt råd till dom som tänker hänga med är lätt utrustning, och inget stativ för man tillbringar många timmar att vandra runt i området så ju lättare desto bättre, vad jag använde mig mest av var 12-40 objektiv Olympus motsvarande 24-70 mm i fullformat, det kommer bli full fokus på att skapa en känsla i bilderna, dubbelexponeringar och svartvitt m.m

Fotoresa Tjernobyl 2-6 november 2020

Bland vampyrer och varulvar

2 april 2020

Ofta när jag ska ut och resa så dras jag åt destinationer som inte ligger så högt på andras fotografers lista, t.e.x Rumänien och Transsylvanien var en sådan resa och sjävklart Tjernobyl var en häftig upplevelse som jag kommer skriva mer om en annan gång.

Första man tänker misstänker jag är vampyrer och varulvar men självklart gick resan till Castle Bran som egentligen inte hade något alls att göra med Greve Dracula, inte mer än att han passerade området, men vilket slott som ligger där nedanför den mäktiga bergskedjan Karpaterna.

När jag var där så kunde man inte tro att det är populärt resmål för vanliga turister för vägarna över bergspassen var både grusväg med stora hålor och bitvis landsväg med förare som trodde dom körde formel 1.

Självklart var resans syfte skräckfotografering och mörka suggestiva bilder som skulle produceras men samtidigt var det en rek resa för Wild Nature Fotoresor som jag håller i resor för.

Men bara att få se den här häftiga platsen som skapat många historier genom tiderna fick igång min fantasi och kreativa ådra, men jag besökte ju inta bara Castle Bran utan resan tog mig även vidare till den medeltida staden Brasov där jag både fotade lite street och även jobbade med rörelseoskärpa, men även några porträttfoton fick jag tagit som inte är något jag sysslar med vanligtvis, men dessa herrar förmedlade både något vackert men även en sorgsenhet, det tog mig två dagar innan jag fick mod till att fråga om lov att fotografera dom, för jag tillhör den kategorin som vill ha historien bakom personen på bilden, vem är han? vad gör han? etc etc.

Så kortfattat skulle jag nog påstå att Rumänien är en av dom mest spännande platser jag besökt, delvis för att det är ett vackert land men dom som bor där är otroligt vänliga och ger en som turist ett varmt bemötande, så från resan i Rumänien fick jag med mig en ny syn på livet men oxå nya goda vänner för resten av mitt liv.