Information | Fotograf Thomas Örn Karlsson

VAD DÖLJER SIG I MIN VÄSKA

18 januari 2021

Nu har det gått 1 vecka sedan jag gjorde något inlägg här på hemsidan, delvis för att vardagen ändras hela tiden, ena grabben har fått hemundervisning och samtidigt jobbar jag med annat samt som orken och lusten kanske inte är på topp.

Så idag tänkte jag dyka ner i min kameraväska, vad för utrustning behöver jag och vad använder jag absolut allra mest i min väska (Nej inget sponsrat inlägg), så kommer dela upp i olika projekt situationer tex ibland är det film som står på agendan eller vattendrag med långa slutartider, eller när jag befinner mig i ödehusen och letar utsnitt.

Så när jag filmar så är oftast valet på 3 kameror som används, 2 på stativ och 1 handhållen, och i mitt fall så kör jag Olympus E-M1X två stycken av den, jag väljer att köra EM1 Mark III som handhållet för svepande klipp etc, men det stoppar ju inte riktigt där.
Så på ena kameran har jag även på Atoms Ninja V som är en videoskärm som optimerar video inspelning på kameran med extern hårddisk på den, och samtidigt kan jag spela in mer än 29 minuter som är gränsen i vanliga fall, ljud spelas oftast in på samma Atomos Ninja V där jag kopplat in min Sennheiser trådlös mygga, ibland så kör jag in ljud på Röde video mic och även vanliga mikrofoner, allt beror sig på vad som filmas helt enkelt.
Iland så ska det även live sändas och då har jag införskaffat Atem Mini Pro Iso där jag kan koppla in 4 kameror totalt och styra dom därifrån, helt enkelt en mini studio, och är det overkill ibland så kopplar jag ihop Atem Mini Pro Iso med min röde podcaster studio för då går ljudet igenom den.

Valet av objektiv är lite beroende på ljus förhållande på platsen, men 12-45 pro och 12-40 är dom som används 9 gånger utav 10, men har även en fast optik 17 mm som jag väljer att använda, men i väskan finns även 12-100, 40-150 och 300 men dom lämpar sig bäst i naturen, så kommer lägga med en länk till allt jag använder längst ner sedan.

Sedan kommer vi till mitt val av utrustning ute i naturen eller i ödehusen, då är det alltid med 3 kamerahus med olika uppsättningar optik på allt för att undvika byte av optik ute i naturen, så standard är E-M1X med en 12-45 mm den andra E-M1X 40-150 mm eller den fasta 300 på om det skulle dyka upp fågel eller något annat djur av intresse, EM1 Mark III blir oftast 12-100 mm som en bra kombo, för optikens bildstabilisator synkar ihop med kamerans så den är trevlig när jag jobbar med gråfiltren som i det här fallet är ett system från Nisi filter V5 Pro 6 Nd 8 Nd och några graderade plus ett polarisations filter, så med den kombon jag skriver om här sist kan jag iallafall ta upp mot 10 sekunder handhållet som är fantastiskt i sig, men allt för ofta ligger slutar tiderna på 3-5 sekunder högupplöst läge på kameran och då krävs det stativ för dom bilderna, så vattendrag blir kombo av EM1 Mark III med 12-100 och Nisi filter 6 Nd på stativ, men när vi ska plåta ödehus eller leta utsnitt i naturen så blir valet alltid min E-M1X i kombo med 12-45 mm för gillar ändå att den kameran är lite mer robust byggd och den har även funktionen att ta bilder handhållet högupplöst, och samtidigt intrigerat batterigrepp där knapparna är sitter exakt på samma plats som när man tar liggandes motiv, men om jag är ute och reser med utrustningen så blir valet ofta 12-40 mm och 40-150 mm och 300 mm och två kamerahus plus filter systemet.

Men oftast reser jag väldigt lätt, för när det handlar om att checka in på flygplan så blir det bra mycket lättare, för behovet har ju ändrats sig vad jag behöver ha med mig eller inte, utan har insett att det är bättre att jobba med det jag har och hitta lösningar på saker och ting om det är något som uppstår, så ibland har jag funderat på att begränsa mig ännu hårdare typ 1 kamera och ett objektiv för att lära sig att banta ännu mer på resande fot, kanske kommer eller inte men en sak är säker från första utomlands jobbet har bagaget krympt mer och mer för varje gång.

Så en liten lista på min utrustning finns lite mer men det jag använder mest iallafall lämnat stativ, väskor, studioljus utanför listan

Olympus E-M1 Mark II

Olympus E-M1 Mark III

Olympus E-M1X

Olympus Pen-F

ED 12 – 40 mm Pro 2.8

ED 12 – 45 mm Pro 4.0

ED 12 – 100 mm Pro 4.0

ED 40 – 150 mm Pro 2.8

ED 300 mm Pro 4.0

17 mm F1.8

Nisi filter v5 pro kit

Atomos Ninja V – 5-tums monitor recorder med ProRes RAW och HDR

Atem Mini Pro Iso – livemixer med separat kanalinspelning

RØDE Caster Pro studio

Sennheiser AVX-ME2 mygga

Røde Mikrofon VideoMic Pro+

ATT PLANERA SIN FOTOGRAFERING

10 januari 2021

Nu har äntligen snön och lite kyla även träffat mina breddgrader, Hmm, kanske hade jag med mig lite från skogarna i Värmland/Dalarna, vem vet.

Men vad passar inte bättre än att ge sig ut och besöka platser i din närmiljö, jag brukar ofta prata om poängen med att åka tillbaka till samma plats flera gånger, och som jag nämnt innan i en annan blogg här på hemsidan är att jag besöker nog varje plats minst 500 gånger, och kan man avhandla det ytterligare en än gång i text så absolut skadar det inte att upprepa vissa saker som man ser att inte folk tar till sig, men även den här texten ger dig lite mer matnyttiga tips och konkreta råd.

Varför tänker ni nu egentligen!?

Jo för allt handlar om att lära känna sin plats ordentligt och se motiven i nya vinklar och nya ljusförhållanden, särskilt nu på vintern så står solen lägre, och då skapas automatiskt ett spel mellan högdagar och kontraster i bilden, sedan är det viktigt att låta bilden komma till dig och inte tvärtom, för är man t.e.x på en plats bara ett fåtal gånger så låter man inte naturen eller platsen tala till dig och visa sina bästa utsnitt.

Allt handlar ju om en strävan att visa platsen/naturen på sätt som gör den både rättvis men även att bilden framkallar en känsla hos betraktaren som gör att dom stannar kvar vid din bild, så därför är det otroligt viktigt att låta skapandet ta den tid det tar och låta dig utforska en plats innan du ens påbörjar att fotografera, gå runt på stället iallafall 30 minuter och kolla vad som finns där om man kan upptäcka detaljer som är svåra att se, börja planera vad du vill ha ut för bilder kolla noga var ljuset faller in eller om skogen har några särskilda tecken i bakgrunden eller om förgrunden kan bygga upp något annorlunda som man inte har sett innan.

När man väl har fått lite idéer och uppslag så brukar jag vara ytters sparsam på mina exponeringar så jag mer eller mindre planera varje exponering innan jag tar dom platsen, visst låter det tidskrävande men jag brukar allt för ofta vara på samma område iallafall minst 5 timmar, för ibland krävs det flera rundor i området för att se den där vinkeln som jag har missat.

Men när man väl har fått till bilderna så blir allt mycket enklare när man väl återvänder och tar om bilderna, för kors i taket, snön har ju gjort så det blir ett helt nytt motiv där jag inte ens behöver anstränga mig något, på samma gång när man använder sig av sin närmiljö så minskar du även påverkan på miljön i stort, och du marknadsför ju mer eller mindre den platsen du bor på som i sin tur kanske lockar nya att flytta dit eller iallafall att besöka platsen, och det är ju fantastiskt för landsbygden och i dagens samhälle kan man ju dra sitt strå till stacken som fotograf att visa upp den vackra naturen man har på landsbygderna runtomkring i vårat avlånga land.

Så ut med er, besök samma plats igen i ditt närområde, låt bilderna komma till er i stället för att ni kommer till dom, och planera noga i huvudet när du tar dina foton, och sist men inte minst njut och för guds skull glöm inte att ta med er både fika och kaffe!

ALLT ÄR INTE BARA MÖRKER

2 januari 2021

Tänkte att jag får börja det nya året med en summering på det gamla året 2020.

Fotografiskt sett så började året lysande med ett flertal utställningar med Tjernobyl både i Strömstad, Uppsala mfl ställen samt ett otaliga föreläsningar innan Covid-19 slog till med full kraft i världen och ställde in alla föreläsningar som var bokade, men trots allt så kan jag summera föreläsningarna till ödmjuka 13 online och lyckades klämma ihop 6 fysiska föreläsningar innan man blev instängd.

Hade till och med en Corona säker workshop, och en annan workshop i Uppsala innan allt hände, och nu är det snart dags för ytterligare en workshop där ödehus står i fokus, men om man är snabb nog så kan man knipa en plats på den extra insatta ödehus workshopen ”länk finns i slutet”.

Plus att jag har mentorskaps kursen som både forsätter, men även nya deltagare har bokat in sig, plus att bokningar för föreläsningar har börjat komma in igen.

Sedan skissar jag på en workshop ”lär dig filma med din systemkamera” den kommer lära dig hur man tänker i sekvenser från början till slut, och hur man redigerar enklast möjligast i början för att få den där extra glädjen och motivationen till att fortsätta med att filma.

Men trots allt så är jag bara en vanlig dödlig individ som har familj att tänka på, så jag har knegat även på vanligt arbete förra året, otroligt tacksam över det och att jag har mina rötter från en lantbruks släkt där man är van att spotta i nävarna och arbeta med vad som helst, men med vila från kameran föds alltid nya idéer och i mitt fall blev filmning det jag plockade upp igen, så jag har filmat lite blandade saker för att få inkomst, men även startat egna projekt både finansierade och ett mer ideellt filmprojekt som jag finner viktigt.

Ett av projekten är att filma Pandemin när den härjar, och inte dokumentera i efterhand som man ofta gör, så filmen fokuserar på tre aspekter,
Näringslivet med handel etc.
Det mänskliga perspektivet; den vanlig personen som kanske har förlorat någon anhörig eller den som blivet permitterad m.m.
Och den sista delen är samhällsberedskapen; den som jobbar från Ambulans till Polis eller kanske tandläkaren till skolan, och ur ett politiks perspektiv, hur har det varit? kan man redan nu se vad man skulle kunna ha gjort annorlunda? eller vad tänker man i det stora hela runt denna pandemi, Projektet är redan igång och det har filmats väldigt mycket, så vi räknar med att vara klar lagom till sommaren.

Det andra projektet är mer ett konstnärligt sådant och det är att göra något runt alla ödehus som jag finner otroligt vackra, men samtidigt väldigt tragiskt att det kan gå så långt att dom bara lämnas vind för våg där tidens tand nöter ner platserna mer och mer för varje år, och hur naturen tar tillbaka sin plats ”Cirkeln är sluten” skulle jag nog uttrycka det som, i det här projektet försöker jag på något sätt föra in min stillbilds stil i rörlig form, något dystopiskt men ändå vackert och lite skräckfyllt, självklart några scener är first person View filmat så är ändå en handling i filmen och en story för den, och mer vill jag inte avslöja runt det här, men en sak är säker det blir bara mer och mer film uppdrag så väldigt glad att man inte avskräcks att göra nya saker, tror gemene man lyssnar för mycket på personer runtomkring ”att det kan du inte lyckas med”, och särskilt i fotokretsar där jag ser att jantelagen är påtaglig, så lyssna inte på andra för mycket och bara kör så det ryker är mitt råd.

För som vanligt är jag mer eller mindre van med att jobba i min egen lilla värld, har från dag 1 när jag började fotografera redan haft en plan och den håller jag mig till än idag,

planen var från starten att köra mitt eget race och inte fokusera på vad andra fotografer tycker och tänker om mina bilder, kan låta konstigt men kan lätt bli en klubb för inbördes beundran om man gillar sådant, helt okey att göra men för min del så handlar det om en konstform och ett skapande och där allt är tillåtet, och där kreativitet ska få utlopp och använda kameran som ett målarverktyg, och där jag ska kunna känna mig nöjd och tillfreds med vad jag har skapat.

Så om man är nyfiken på lite länkar till olika tidningar jag varit med i det senaste så kommer jag uppdatera här på hemsidan så man lätt hittar dom, kommer försöka hålla lågan uppe med att posta bilder här och även på mina sociala medier men ack vad jag är trött på sociala medier och innehållet där, önskar mer kreativt, mindre skryt och positivare nyheter på dom plattformarna skulle jag blir super glad men till dom som orkar läsa ända hit ner så ta med er orden ” Skit i vad andra säger och bara KÖR”.

https://www.wildnaturefotoresor.se/portfolio-items/fotoresa-surrealistiska-skogar-och-odehus-26-28-februari-2021/ Fullbokad väntlista

https://www.wildnaturefotoresor.se/portfolio-items/fotoresa-surrealistiska-skogar-och-odehus-5-7-mars-2021/ Extra insatt

https://www.wildnaturefotoresor.se/portfolio-items/fotoresa-tjernobyl-12-16-april-2021/

ATT DOKUMENTERA URBANISERINGEN

17 augusti 2020

Nu har det varit en välbehövlig time-out från det mesta som heter social medier frånsett några enstaka inlägg på Instagram och Facebook.

Men bildskapandet har jag inte tagit någon större time-out ifrån, Jag har mer eller mindre varit ute fyra dagar i veckan, förutom när jag inte har haft mentorskap online eller jobbat på några nya online kurser jag ska genomföra, t.e.x redigeringskurs och sist men inte minst lite nya föreläsningar som ska genomföras under hösten.

Dom två senast månaderna har tillbringats att dokumentera urbaniseringen som har blivit allt tydligare dom senast åren, skumt att tänka att för 200 år sedan bodde 90% av Sveriges befolkning på landsbygden och idag är det 85% som mer eller mindre bor i en större tätort.

Så var vill jag komma med det här och vad har fotografering med det här att göra egentligen?

Jo helt enkelt för att den senast tiden har tillbringats att skildra den allt mer växande urbanisering som händer i Sverige, för tar man sig tid att resa runt lite med bilen till dom små samhällen runtomkring så finner man motiv som man inte trodde fanns där, och samtidigt så skapar du ju en sorts tidskapsel för framtida generationer med bilderna.

Och med en pandemi som hänger över oss hela tiden så var nog kanske inte urbanisering den vägen vi borde ha valt, att trängas på bussar och tåg eller att vandra i dessa stora komplex till köpcentrum är nog i mina ögon inte så optimalt, så kanske man skulle ha bromsat utvecklingen och sagt att nu satsar vi igen på landsbygden och underlättar, för hur jag än vänder och vrider på myntet så måste även jag handla i affären.

Men kärnan av allt är att vad jag har sett så är många av platserna såpass nergångna så att nästa steg är rivning av butikslokaler eller total renovering av byggnaderna, och då är jag iallafall väldigt glad över att ha fångat dessa byggnader på bild, trots att det ligger stort vemod i bilden så är det även något vackert med att skildra dom.

Så vad passar inte bättre nu när vi går mot hösten att ge sig ut och hitta motiv i dom små samhällena runt din egen husknut, och är man istället sugen så håller jag en workshop i att fotografera vattendrag med långa slutartider i Herrljunga området 25 – 27 september läs gärna mer på länken jag bifogar.

https://www.wildnaturefotoresor.se/portfolio-items/fotoresa-fotografera-med-lang-slutartider-langs-vattendrag-25-27-september-2020/

LUSTEN ATT SKAPA

29 juli 2020

Den här sommaren 2020 har varit annorlunda för alla runtomkring i världen, en pandemi som härjar runt, men för min egen del så är det en omställning till att vara hemma mer och möjligen få gjort saker som man inte har hunnit med annars, t.e.x snickrat en del på huset, planerar upp saker inför framtiden, startat online kurser m.m.

Och det roligast är nog att två av mina söner 12 och 14 år har upptäckt fotograferingen, och jag kommer själv ihåg lusten och glädjen att ta bilder i början, det var inga krav och inga regler att följa, visst blir det lite tips och tricks för deras del för frågorna kommer när vi står någonstans i naturen, om det så är ödehus eller någon rolig busskur vi har upptäckt på vår egen lilla upptäcktsresa i bygderna runtomkring Herrljunga med omnejd.

Samtidigt så lär jag mig av dom, för man har ju hamnat i något sorts hjulspår där man tänker lite för fyrkantigt att man inte får göra på ett visst sätt, utan man följa reglerna som någon eller några ansåg sig behöva inom fotografering, så när det kommer till att ge dom redskapen att redigera så visst pratar vi om kompositionen, utsnitt etc, men allt har handlat mer eller mindre om att hitta den kreativa processen och lusten att skapa bilder utan några som helst regler.

Så vad innebär det för min egen del?

jo, en egen personlig utveckling, tillbaka till där jag en gång var i mitt eget bildskapande där fotografering var en ritual där man hittade en sorts harmoni och lugn, och där man inte tänker på vad andra tycker och tänker eller vad som är rätt eller fel, jag brukar ju trots allt säga det till dom som jag föreläser för eller håller kurser för, känns bilden rätt för dig så är den rätt, strunta i vad dom andra säger, för kollar man in andra så är det mycket samma bilder där man rätt av kopierar någon annan, helt enkelt jäkligt tråkiga alster, man måste gå igenom olika faser för att sedan hitta sin egen bildstil som man kan känna sig nöjd över för att sedan utveckla sig därifrån och utmana sig själv att kanske bli djärvare i sitt skapande, och inte minst leva efter att en bild om dagen utvecklar dig som fotograf och person.

EXOTISKA NÄRMILJÖ

21 juli 2020

Under den här pandemin så har jag sett mer och mer hur folk åker fram och tillbaka för att hitta sina motiv, jag brukar alltid trycka på att man ska besöka samma plats minst 200 gånger i mitt eget fall är jag nog närmare 1000 på samma plats. Nu tänker ni vilken stolleidé han har, men detta är inte något som bara jag har som tumregel, utan även något som lärs ut av lärare på högskolor för fotografi, allt handlar om att se samma plats i olika ljusförhållande eller årstider. först då får man in en större känsla för platsen man besöker, så varför funderar jag över att folk har ett sug till att besöka en skog på en särskild plats?

Jag kan nästan garantera att om man letar i sin närmiljö så hittar man snarlika motiv där.

Och dom senast månaderna har jag själv lagt stor fokus på att återvända till samma platser i en omkrets av max 6 mil från mitt hem, för när jag var där för 1år sedan så var jag en annan typ av fotograf och jag har under den tiden gjort en egen personlig utveckling av mitt fotograferande, och min syn av platsen har ändrats det senaste året/åren.

Så nu när man har ställt om sig själv efter rådande omständigheter så varvas allt med fotografering i sin närmiljö med både online föreläsningar och mentorskap som jag har några elever i, och det är ytterst intressant att följa andras utveckling och finslipa deras färdigheter samt att hjälpa dom uppfylla sina mål i sin egen utveckling, så jag hoppas nu att allt fler väljer sin egen exotiska närmiljö för fotografering och inte far land och rike runt, för oavsett så är det inte över än och det lär nog dröja lite till innan världen återgår till det normala.

SKOGENS VATTENDRAG

12 juli 2020

I ett tidigt skede när jag och familjen hamnade på denna plats, där vi är omslutna av inlandsnaturen i Västra Götaland, så upptäckte jag snabbt alla dessa fantastiska vattendrag som ringlar sig igenom landskapen tex Nossan, Lidan, Viskan, Ätran mfl så påbörjade jag en ny sorts fotografering som jag egentligen inte hade sysslat med innan, bara lite på skoj på bilar på kvällen, stålull eller moln.

Vad pratar jag om, jo helt enkelt långa slutartider, alla som är nämnda ovan är klassiska i början, men när jag hamnade på den här platsen var det dags att börja leka på lite mer allvar och göra bilderna som jag länge hade sett andra göra, och självklart blev det klassiska bilder med dom där perfekta exponeringarna som egentligen i mina ögon idag är lite tråkiga, men man måste också gå igenom olika faser i sitt bildskapande och lära sig sin kamera och hur man använder den kombinerat med olika tekniker, för först då är man på rätt väg att hitta sitt eget bildspråk som är en viktig förutsättning för sitt framtida skapande.

Nu har jag själv gått igenom en fas, och nu påbörjar jag fasen där jag experimenterar mer och blir mer och mer djärv och utsvävande i mina bilder där jag utnyttjar både ICM, dubbelexponering svartvitt i en kombination med färg och försöker skapa något nytt över vattendragen, för en viktig sak som jag insåg för länge sedan är att bildskapandet ska fånga både intresset från betraktaren och fånga en känsla över något i ens eget sinne där fantasin tar vid, och en bild bör skrivas ut och betraktas på en vägg för det blir en annan känsla över det när man ser den på en stor utskrift.

DOM BORTGLÖMDA HUSEN I SKOGEN

10 juli 2020

Vart man än kommer så finns dom där, bortglömda eller förträngda ur minnet av någon eller några, man slås av förundran och tankarna börjar att vandra om vem som bodde på platsen, vad var det som hände där, varför man valde att lämna huset vind för våg, samt där infinner sig en känslan av vikten att avbilda platsen innan naturen tar tillbaka sin rättmätiga yta.

Så som jag så ofta säger när jag föreläser är att man måste låta sig ta tid att utforska platsen och omgivningen, inte släng upp kameran direkt och börja fotografera som en vilde utan gå runt bygg upp en känsla för platsen, huset naturen etc.

Sedan när man väl har börjat få in den rätta känslan så är det dags att börja fotografera och då är det minst lika viktigt att ha en klar bild av hur du vill skildra platsen, är det en Mer dokumentärstil man vill ha eller kanske en skräckkänsla i bilden, i mitt fall så försöker jag sträva efter något mellanting lite dokumentärt men samtidigt för jag in några flera dimensioner i bilden tex ICM ( Intentional Camera Movement ) och möjligen lite dubbelexponeringar, och på senare tid så har jag mer och mer börjat med gråfiltren mitt ute i skogen eller i husen, varför tänker man nu, låter ju helt befängt, jag har märkt att färgerna kommer mer till sin rätt med filter på eller små detaljer som man inte kan lyfta utan så i mittfall 4 ND eller 6 ND med polarisationsfilter.

Men sist men inte minst ha repsekt för platsen och byggnaderna som förfaller, nyttigt är att ha med sig i bakhuvudet att man trots allt tittar in i det förflutna och någons liv som en gång var.

Närvarande Fotografering

3 juni 2020

Att fotografera handlar för mig om att iaktta och att vara närvarande, Det kan kännas motsägelsefullt att vara mer närvarande när man inte ser världen genom egna ögon utan genom kameran, men för mig blir sammanhanget eller situationen många gånger mycket klarare.

Så hur tänker jag när man har sett motiven gång på gång på nätet, ska jag köra safemode och ta samma bild eller ska jag ta ut svängarna ordentligt.

Ett bra exempel blir den gångna helgens fotoexpedition som gick till Billingen som både innehöll gruva och mer väl dokumenterade silverfallen, och hur ska man då tänka när man både sett och tagit otaliga bilder där själv innan, så i det här fallet blev det på med gråfilter och att börja skapa en exponering med lång slutartid med dubbelexponering som grundtanke, men samtidigt få till lite ICM i bilden ( Intentional camera movement ) för att skapa något nytt och fräscht som jag kan vara nöjd över.

Sedan tog färden mig till ramslöken på Kinnekulle och munkängarna som hade något fantastiskt med blommor detta året, men det var ju inte det jag var ute efter att skildra något krispig och kristallklar bild på detta, utan mer fånga något sorts monster i dom döda träden som låg ner i blombädden där jag använda mig av samma teknik som innan vid silverfallen för att försöka få till något annorlunda.

Och sist men inte minst så får ni inte missa föreläsningen imorgon som tar er med till Tjernobyl, och nästa vecka håller jag en i Olympus Workspace som är Olympus egna bildredigerings program, jag kommer gå igenom grunderna från raw konverteringen och hur man enkelt redigerar i programmet.

https://my.olympus-consumer.com/c/e/2069?fbclid=IwAR1C2CHxsYgh2eHWjct0YUHGKPHi1jRUQK26TvjU2XZi9P7SOKN6e9LKFns Tjernobyl föreläsningen

https://my.olympus-consumer.com/c/e/2110 Olympus Workspace webinar 2020-06-10 17:30 .

Motivation och inspiration

28 maj 2020

Att vara yrkesfotograf är att pendla mellan en enorm glädje och lust att fotografera till stunder då det känns…ja ”mindre roligt”.

Jag älskar verkligen att fotografera, för det mesta är det något av det bästa jag vet.

Men ibland försvinner motivationen och då kan det vara bra med någon form av vägledning.

Så hur håller man glädjen vid liv?

Att ”bara göra det” handlar om att fotograferandet ibland låser sig för att jag vill för mycket.

Jag kan ibland känna att jag överanalyserar, både när jag ska fotografera och redigera, Vilket kan leda till att jag blir handlingsförlamad.

På så vis brukar saker och ting lossna efter ett tag och utan att jag riktigt kan sätta fingret på det själv, så är det plötsligt roligt och inspirerande igen.

Och med dom rådande omständigheter i omvärlden så måste man hitta nya vägar och sätt att hålla föreläsningar och ett av dom har varit online via Zoom som är både stabilt och smidigt, men samtidigt är det lite tråkigt att man missar biten där man som föreläsare får en dynamik med publiken och det kan jag sakna nu förtiden.

Och det märker man även i sitt fotograferande att lusten har försvunnit mer och mer för man använder sig mer och mer av sociala medier för att nå ut och i mitt fall så får jag nog erkänna att Facebook är en sådan plattform som jag mer eller mindre avskyr, och därav så har jag medvetet valt att inte posta bilder där på samma utsträckning som innan.

Men idag fick man iallafall lite positiva nyheter att en av mina äldre bilder hade blivit framröstad för att vara med i ett magasin i USA som framsida, så ett roligt mail och lite ny energi till att förbruka i något intressant naturområde framöver.